Vi som hjälper nyanlända och arbetssökande

Det är en förmån att få arbeta med arbetsmarknadens utmaningar. Att lära en nyanländ hur den svenska arbetsmarknad fungerar eller att hjälpa en långtidsarbetslös ut i jobb är inspirerande.

Många av oss som arbetar i branschen har ett i lösningsorienterat förhållningssätt och vi tvingas ofta förstå allt från hur konjunkturcykler påverkar den lokala arbetsmarknaden till hur myndigheternas administrativa rutiner fungerar.

Helena Hörnsten, som är relativt nyanställd och arbetar med HR på AlphaCE uttryckte det så här efter några månaders anställning:

Jag har inte pratat med en enda person som inte har varit jättetrevlig. Människor är både glada och lösningsorienterade. Det kan förstås ha med vårt uppdrag och våra arbetsuppgifter att göra, för ska man lyckas hjälpa människor ut i jobb behöver man vara lösningsorienterad.

Men det som gladde mig mest var Helenas spontana kommentar om företagskulturen.

Många företag pratar om att det är högt i tak, men det är det inte. Här pratar man inte om det, istället finns en kultur av att vara intresserade och vilja förstå. Man känner verkligen att folk är nyfikna. Det finns ett genuint intresse för medarbetarna och verksamheten.

Jag minns ett ambassadörsprogram som jag höll för flera år sedan. Vi hade samlat ett 10-tal blivande ledare i syfte att hitta talanger och bygga företagskulturen i företaget. Jag bad dem att arbeta i mindre grupper och jobba fram tre saker som de ansåg var signifikant med vår företagskultur.

Ord som gemenskap, engagemang och jobbfokuserad dök upp. En grupp sa också ”här är det högt i tak”, vilket gjorde mig upprörd:

Här är inte högt i tak! Varken jag eller någon annan chef kommer att acceptera avtalsbrott eller intolerans mot mångfald. Däremot förväntar jag mig konstruktiv kritik och att ni kan kommunicera med en vd på samma sätt som ni pratar med varandra eller med en deltagare.

Flera år senare är det samma bild som Helena Hörnsten målar upp av företagskulturen, där engagemang och lösningsfokus blandas med nyfikenhet. Sånt gör mig både glad och stolt. Och jag vet att det finns väldigt många stolta Alphisar där ute – både sådana som jobbar kvar och sådana som slutat.

Tack för att ni finns!  

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *